Stensatt uppfart med smågatsten vid villa i Storvreten, Tumba

Smågatsten används ofta på villauppfarter där ytan behöver tåla biltrafik, klara vinterväxlingar och samtidigt ge ett mer arbetat uttryck än standardplattor. Vid många villor i Storvreten, Tumba finns uppfarter med äldre asfalt, sättningar i grus eller slitna markstenar, och då blir en ny stensättning aktuell när avvattningen fungerar sämre eller när entrén och uppfarten ska bindas ihop till en mer hållbar helhet.

Beskriv ditt projekt

Så byggs en uppfart med smågatsten i Storvreten, Tumba

En uppfart med smågatsten kräver ett stadigt underarbete eftersom stenen är liten, fogarna är många och belastningen från bilhjul koncentreras till smala spår. Befintligt ytskikt tas därför bort helt, och schaktningen anpassas efter markförhållanden, nivå mot garage eller entrétrappa och hur mycket överbyggnad som behövs för att nå färdig höjd. På en normal villauppfart hamnar schaktdjupet ofta kring 300 till 400 mm räknat från färdig nivå, ibland mer om marken består av mjuka massor eller om äldre fyllning har blandats med jord.

Bärighet, lutning och kantstöd styr resultatet

Efter schakt läggs geotextil där underlaget behöver skiljas från bärlagret. Därefter byggs ytan upp med krossmaterial i lager som packas stegvis. För en villauppfart används ofta 0-32 eller 0-40 som bärlager i cirka 150 till 200 mm tjocklek efter packning, följt av ett sättlager av stenmjöl eller 2-5 mm kross på omkring 30 till 40 mm. Lutningen från husgrunden hålls tydlig, ofta runt 1:50, så att regnvatten leds bort från fasad och garageport i stället för att stanna i hjulspår eller vid trösklar. Kantstöd sätts tidigt i processen eftersom smågatsten behöver låsas in ordentligt för att inte börja vandra ut i ytterkanterna.

Hitta rätt hjälp för arbetet

Läggning av smågatsten kräver tät passning

Smågatsten läggs för hand och riktas noggrant in mot spända linor för att mönster, höjd och fogbredd ska hålla ihop över hela ytan. På uppfarter väljs ofta granit i format omkring 90 x 90 x 90 mm eller 100 x 100 x 100 mm, eftersom naturstenen står emot dubbdäck, snöröjning och fukt bättre än många tunnare material. Vid svängda partier, runt dagvattenbrunnar eller intill trappsteg kapas stenarna in för att undvika stora kilar och oroliga fogar. Ytan vibreras försiktigt med skydd under packplattan när stenen har satt sig i sättlagret, och fogarna fylls därefter på i flera omgångar för att låsa beläggningen.

Detaljer som brukar avgöra hur uppfarten fungerar över tid

Övergången mot gata, gång och garage behöver lösas med samma omsorg som själva stenytan. Där uppfarten möter asfalt eller trottoarkant används ofta granitkantsten eller en rad stenar satta i betong för att skapa ett tydligt avslut. Om nivåskillnaden mot huset är liten blir avvattningen extra viktig, och då kan ett linjeavlopp eller justering av intilliggande mark behövas för att ytvattnet inte ska söka sig mot grunden. I kuperade partier förekommer också att ytan delas upp med svaga terrasseringar för att minska risken att sättlagret rör sig vid kraftigt regn.

Anslutningar mot entré och planteringar

Många uppfarter vid villa kompletteras med en gångstråk mot entrén eller med en smal ram av storgatsten som markerar ytan. Den lösningen gör det lättare att hålla raka linjer och ger samtidigt en tydligare kant mot gräsmatta, häck eller rabatt. Där rötter från äldre planteringar finns nära uppfarten brukar rottryck bedömas tidigt, eftersom ojämnheter annars snabbt syns i en smågatstensyta där varje sten följer underlagets rörelser.

Skicka din förfrågan